Idag orkar jag inte, jag känner mig som en apa i bur, dörren står öppen och gång på gång får jag förklara att den kan vara öppen för att läkaren sa det igår, strålningen går igenom en vanlig dörr men inte min blick så snälla ge fan i min dörr! Är du rädd för strålning gå inte nära, här finns inget för dej att göra eller se. Att bli väckt 20 gr/natt för att folk inte kan stänga dörrar normalt? Jag är så trött på att ligga här, jag är förbannad på världen, på cancern, på mig själv, på min kropp på allt. Jag vill vara frisk och hemma hos mina barn, jag är för fan inte ens 28 än jag ska inte ha cancer, ingen ska behöva ha det oavsett ålder. Jag hoppas innerligt att jag den 6 september får veta att jag är frisk (risk för återfall finns alltid). Men jag ska besegra den här förbannade jävla skiten som tror att den kan komma och ta över min kropp, MIN KROPP din förbannade fitta. Helvete. Det ska inte vara så här! Det är mitten av augusti, jag ska vara på kusten med barnen, Tobbe, mamma och mina vänner. Inte ligga instängd på ett rum och vara trött på livet innan kl 9 på morgonen. Fått medicin och frukost, ville inte ens ha kaffe(!) varningsklocka på det. Min granne kissar med dörren öppen? Men stänger den när hon går ut därifrån? Medans jag gärna låser in mig en extra stund för man kan öppna fönstret helt och spana ut och andas avgaser. Jag vill också gå därute och vara tillpiffad och snygg, inte ligga här och vara svullen och öm. Ja jag är arg! Får jag inte vara det på min egen blogg? Den är till för mig! Fan ta denna jävla dagen! Dagens happening är laxering, ni ser jävla roligt och spännande! Fuck it!
- Posted using BlogPress from my iPad
Location:Blå stråket,Göteborg,Sverige
Du klarar det Sofie! I morgon får du i alla fall komma hem! Gör vad du kan för att få tiden att flyga! :)
SvaraRaderaLaxering är inget vidare men se det från den ljusa sidan, med den åker mycket strålning ut ;)
Kram Marie
Gumman, kikar in här lite då och då men har nog inte riktigt fattat tidigare vad det är du går igenom. Sänder massor av styrka till dig. Du verkar vara en stark tjej så detta kommer du att klara hur bra som helst. Förstår att det är hjärtslitande att vara ifrån barnen men snart är du hos dem igen och då får ni kramas och pussas lite extra. Stoor kram från Kikan
SvaraRadera